Om bolån och boränta

Ska man köpa sig en bostad och behöver låna pengar är det ett bolån man ska ansöka om. Hur mycket du får låna avgörs av din ekonomi, det vill säga vad du tjänar och om du har några andra lån att betala av. Hur hög räntan blir avgörs dels av reporäntan, dels hur länge du binder lånet och dels hur mycket du lyckas pruta på boräntan. Alla banker brukar publicera så kallades listräntor för sina bolån, där kan du se hur den oprutade räntan ser ut beroende på vilken bindningstid du väljer. Bankerna är också sedan 2015 skyldiga att visa sina snitträntor, på så sätt kan du se vad snitträntorna är på bolånen och hur mycket du kan tänkas kunna pruta.

Man kan ha både fast och rörlig ränta på sitt bolån. Av ekonomiska skäl är det vanligt att man delar upp lånet i flera delar med olika bindningstider, på så sätt kommer eventuella ränteökningar ske gradvis istället för att räntan höjs på hela lånet på en och samma gång. På samma sätt riskerar man inte att behöva lägga om hela lånet på en gång till en hög ränta när eventuella bindningstider löpt ut.

Vanliga bindningstider när det gäller bolån är mellan tre månader och upp till 10 år. Bolåneräntans storlek varierar beroende på hur lång bindningstid man tar. Det betyder att man inte får samma ränta om man binder bolånet i tre månader som i tre år.

Förr pratade man ofta om bottenlån och topplån när det gällde bolån. Men nu när man infört krav på en handpenning på 15% så använder man inte dessa termer längre. Under 2015 införde även vissa banker krav på amortering av bolånen, det betyder att man måste betala av på lånet i en viss takt tills halva bostaden är betald. Framöver kommer alla banker tvingas ställa amorteringskrav på sina nya låntagare enligt direktiv från regeringen. Reglerna för ränteavdrag kan också komma att ändras i framtiden.