Ränteavdrag

Under 2015 fick ränteavdraget en nyckelroll i den svenska samhällsdebatten och dess existens har kommit att ifrågasättas både nationellt och internationellt med anledning av den överhettade bostadsmarknaden i Sverige.

Så fungerar ränteavdraget

Med hjälp av ränteavdraget får man dra av en del av räntekostnaderna i deklarationen, vilket kritiker menar hjälper till att öka bostadspriserna eftersom många då har råd att låna mer pengar än annars.

I dag är upplägget för ränteavdraget att man får dra av 30% av räntekostnaderna upp till 100 000 kr i deklarationen, och allt däröver får dras av med 21%. Om man tjänar pengar genom ränteintäkter påverkas den avdragsgilla summan då man måste dra av dessa intäkter från räntekostnaden.

Lån från CSN är inte avdragsgilla, men andra typer av lån är det såsom bostadslån och billån.

Kan tas bort i framtiden

Många vill se att systemet med ränteavdrag slopas för att tillsammans med andra finanspolitiska åtgärder bromsa ökningen av bostadspriserna. Hur man i praktiken ska genomföra ändringen debatteras också flitigt eftersom ett slopande kan få stora konsekvenser både på individnivå och samhällsnivå då hushållen i så fall får mindre pengar att röra sig med. En väg att gå är därför att fasa ut ränteavdraget stegvis för att på så sätt låta hushållen ställa om sin ekonomi.