När det talas om styrräntan innebär det den ränta som Riksbanken lånar ut pengar kortfristigt till bankerna runt om i landet. Det blir därför således en stor påverkan beroende på vilken nivå som styrräntan ligger på när bankerna sätter sina räntor gentemot sina kunder.

Styrräntan kallas för Reporäntan och kommer från det engelska slangordet repa som i sin tur kommer från repurchasing agreement, ett återköpsavtal. Riksbanken säljer stadspapper till bankerna som en efter en säljs tillbaka. Vid återköpet tas en ränta ut vilket i sammanhanget då blir en ränta för repan, en reporänta.

Reporäntans effekt

Det kan sägas att reporäntan används som en kran som släpper igenom mer eller mindre mängd vatten genom ett munstycke. Beroende på hur Riksbanken förutspår konjunkturen och inflationen så ökas eller minskas reporäntan. Måste banken dämpa ett framtida inflationstryck så höjs räntan vilket får effekten att investeringsviljan och konsumtionen minskar på den privata markanden eftersom bankernas räntor höjs. Det här i sin tur minskar efterfrågan vilket gör att inflationen minskar. Höjningen blir en avkylning för att det inte skall slå över under en högkonjunktur och gå ner i en dalgång. Avkylningen tros istället förlänga de goda tiderna. Motsatsen gäller då givetvis vid en sänkning av reporäntan i en lågkonjunktur.

Inflationen är en prognos

Det skall också sägas att inflation förutspås på 12 - 24 månader vilket innebär att Riksbanken tittar på inflationsrisker två år framåt i tiden när en förändring i räntan genomförs. När en ändring således sker är det för att minska eller öka efterfrågan om två år.