ränteavdragUnder 2015 fick ränteavdraget en nyckelroll i den svenska samhällsdebatten och dess existens har kommit att ifrågasättas både nationellt och internationellt med anledning av den överhettade bostadsmarknaden i Sverige. Men det ränteavdrag vi har idag har lång historik och initialt innebar detta att svenskar kunde dra av hela 50% av räntekostnaden på sina lån. Detta ändrades dock under skattereformen som genomfördes 1990/1991 och det aktuella ränteavdraget ligger istället på 30%.

Så fungerar ränteavdraget

Med hjälp av ränteavdraget får man dra av en del av räntekostnaderna i deklarationen. Kritiker menar att detta hjälper till att öka bostadspriserna eftersom många då har råd att låna mer pengar än annars. Å andra sidan har det införts amorteringskrav som ska begränsa hur mycket vi svenskar får låna för att köpa fastigheter.

Upplägget för det ränteavdrag vi har idag är att man får dra av 30% av räntekostnaderna upp till 100 000 kr i deklarationen. Allt som överstiger denna summa får dras av med 21%. Om man tjänar pengar genom ränteintäkter påverkas den avdragsgilla summan då man måste dra av dessa intäkter från räntekostnaden. Undantag för ränteavdrag är lån från CSN som inte omfattas av avdraget. Alla andra typer av lån omfattas av ränteavdraget och du har således rätt att dra av en del av boräntan på bostadslån och räntan på exempelvis billån och privatlån.

Lån som omfattas av ränteavdraget

Uppskattat avdrag

Ränteavdraget har visat sig vara både populärt och uppskattat. Redan 2012 visade statistik att runt fem miljoner människor hade gjort ränteavdrag. Snittet för de avdrag som då gjordes låg på 6500 kr per person. Några år senare kostade enbart ränteavdraget på bolån staten 17,9 miljarder kronor vilket är svindlande siffror. Dessa skenande kostnader har fått många partier att reagera och förespråka en förändring i ränteavdraget. Många menar också att ränteavdraget främst gynnar de som redan har mycket pengar. Detta då de största avdragen blir på höga lån vilka bara kan tas av människor med en hög lön och ett stort kapital. Enligt statistik så är barnfamiljer vanligast förekommande när man ser till vilka som tjänar mest på avdraget. Detta beror till stor del på att gruppen är överrepresenterad när det gäller köp av småhus i Sverige.

Man får även ha i åtanke att stigande räntor kommer att innebära stigande ränteavdrag. Med anledning av detta kan man förvänta sig att statens kostnad för ränteavdraget kommer att öka radikalt så fort reporäntan höjs. Om en nedtrappning av ränteavdraget då införs så kommer detta slå hårt mot de människor som är högbelånade. Har man ett lån på runt 6 miljarder och får en förhöjd boränta från 1,5% till 5% samtidigt som ränteavdraget slopas så innebär det att räntekostnaden nästan femdubblas. Något man får anta att få svenskar är beredda på.

Lendo

Kan tas bort i framtiden

deklarera ränteavdragMånga vill se att systemet med ränteavdrag slopas för att tillsammans med andra finanspolitiska åtgärder bromsa ökningen av bostadspriserna. Hur man i praktiken ska genomföra ändringen debatteras också flitigt eftersom ett slopande kan få stora konsekvenser både på individnivå och samhällsnivå då hushållen i så fall får mindre pengar att röra sig med. En väg att gå är därför att fasa ut ränteavdraget stegvis för att på så sätt låta hushållen ställa om sin ekonomi. Dock har man genom amorteringskraven lyckats bromsa belåningen något. Amorteringskravet innebär bland annat att man vid viss belåning måste amortera en viss procent. Därtill kan ytterligare amortering tillkomma för den som lånar mer än 4,5% av sin årliga bruttoinkomst.

Ränteavdragets vara eller icke vara låter vi vara osagt. Däremot kan man minst sagt konstatera att debatten kring detta populära avdrag aldrig tar slut. Sedan 2015 och fram till idag har debatten kring ränteavdraget varit levande. Trots detta har ännu inga tak införts och ingen nedtrappning av avdraget har skett. Om detta förändras kommer vi givetvis vara en av de första att skriva om förändringen!

Så gör du ränteavdrag

Först och främst bör du vara medveten om att du enbart kan göra ränteavdrag om du har ett underskott i kapital. Har du en större inkomst från kapital än vad du har räntekostnader så är det alltså inte aktuellt med ett ränteavdrag. Kapitalinkomster kan bland annat vara aktieutdelningar du fått eller sparränta du tjänat. Om det visar sig att du har ett underskott i kapital så kan du börja räkna på hur mycket ränta du betalat under det gånga året. Du bör ta med låneräntan från samtliga lån så som bolån, privatlån, billån och högkostnadskrediter. Räkna därefter ihop dina kapitalinkomster och subtrahera dessa med dina räntekostnader. Underskottet du får fram är den summa du har rätt att göra avdrag på. Notera dock att du enbart får dra av 30% av kostnaderna. Om du har ett underskott som överstiger 100 000 kr så är det 21% ränteavdrag som gäller.

När du har alla uträkningar klara kan du redovisa ditt underskott i deklarationen. I de flesta fall är detta dock inte nödvändigt då de långivare som du har skulder till redan skickat in kontrolluppgift till Skatteverket. På så sätt får myndigheten reda på hur mycket du ränta du erlagt och detta belopp finns således förtryckt i deklarationen. Pengarna som ditt ränteavdrag genererar får du tillbaks i form av skatteåterbäring.